Skriva en faktatext

Idag ska ni få träna på att söka naturvetenskaplig information. Skapa en text så mottagaren förstår med anpassade ord. Använd olika källor  och berätta om källan är trovärdig.


Innehåll: Välj bland de fem olika begreppen!!

Skriv i pages. Max en A4 sida. Ta hjälp av bilder som förklaringsmodeller.
Skicka in till mig! Deadline på torsdag

Hur är man källkritisk?




Lathund 


Bedömning

Klar? Simulera krafter och rörelse på

http://phet.colorado.edu/en/simulations/translated/sv

Friktion, tröghet, luftmotstånd, hävarmar, balans

Alla elever har en hel del kunskap om kraft och rörelse utan att vi kanske är medvetna om det. Vi kan till exempel styra vår kropp och förutsäga vad som ska hända i olika situationer som rör balans, tyngdpunkt, jämvikt, friktion, tyngdkraft, tröghet, hävstång, vridpunkt och utväxling. Så därför ska vi försöka synliggöra detta genom olika försök. 

Ni jobbar i grupper och redovisar med med ett bildspel eller en One minute film mobilen/dator  där ni förklarar rätt begrepp. Bildspelen och One minute film läggs upp på klassens Youtubekanal. 

Bedömning: Vi tittar på kunskapskraven i fysik. 

På vad? Jo de valbara " För över regeln till ett nytt område" på varje avsnitt för bedömning. Diskussioner på lektioner, bildspel eller One minute film

Allt material är hämtat från 

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/fysik/arskurs7-9

Hitta friktion

Ibland går det lätt att dra en person eller ett föremål över en yta. Ibland är det svårare. När då, mer exakt?

Steg 1

Titta på likheter och olikheter

Tänk er detta:

En person ska dra en vän som står på golvet barfota.

En annan person ska dra en vän som står på golvet med strumpor.

En tredje person ska dra en vän som står på golvet med gymnastikskor.

Använd er känsla:

▪ Vad tror ni händer?

▪ Varför tror ni det?

Steg 2

Prova

▪ Vad händer när ni drar en kamrat som är barfota?

▪ Vad händer när ni drar en kamrat som har strumpor?

▪ Vad händer när ni drar en kamrat som har gymnastikskor?

Steg 3

Tänk och organisera

▪ Vad har vi ändrat på?

▪ Vad hände när vi ändrade?

▪ Vilka mönster finns?

▪ Varför är det viktigt att kunna det här?

Steg 4

Hitta på en egen regel

Använd fantasin!

Steg 5

Jämför olika regler

▪ Kamratrespons: Vad är bra med regeln? Hur kan man göra regeln mer begriplig? Sammanfaller gruppernas regler, eller kompletterar eller motsäger de varandra? Hur kan ni utveckla er regel och vi utveckla vår? Hur blir de nya reglerna då?

▪ Gäller regeln jämt? Hur kan vi utmana regeln?

Steg 6

Vad säger fysikerna?

Läraren går igenom begreppet friktion.

Steg 7

För över regeln till ett nytt område

Elever som letar exempel på friktion kan förslagsvis fördjupa sig i något av nedanstående och presentera det för klassen. 

I skidspåret:

▪ Skidan är böjd så att mitten, där man har foten, bara kommer i kontakt med snön om man stampar ner foten. Under foten vill man öka friktionen med fästvalla för att skidan ska gripa tag i snön så man inte glider bakåt i uppförsbackar.

▪ På de delar av skidan som inte ligger under foten har man glidvalla för att minska friktionen mot snön. Då kommer man framåt fort.

På fotbollsplanen:

▪ Mellan målvaktshandskarna och bollen uppkommer friktion som gör det lättare för målvakten att hålla fast bollen.

▪ Dobbarna på fotbollsskorna ökar friktionen så att spelarna inte halkar omkull.

▪ Mellan fotbollsskorna och bollen uppkommer friktion som gör att sparken för bollen framåt i en planerad rörelse istället för att foten halkar på bollen så att den glider iväg.

På skridskobanan:

▪ Skridskor har slipade stålskenor för att minimera friktionen mot isen när man glider framåt.

▪ När man svänger på skridskor måste man sätta i den vassa kanten på stålskenan. Den skär ner i isen och det blir så mycket friktion att man kan bromsa, svänga eller öka farten.

I vattnet:

▪ Segelbåtar, kanoter och roddbåtar som används vid tävlingar görs så släta som möjligt för att minska friktionen mot vattnet.

▪ Ju mindre av en båt som är under vattnet, desto mindre blir friktionen. Därför bygger man snabba båtar så att de ska glida ovanpå vattenytan.

▪ Vattenskidåkare får på grund av friktionen mot vattnet inte upp farten ordentlig förrän de har kommit upp med skidorna på vattenytan. Sedan glider de fram ovanpå vattenytan.

▪ Tävlingssimmare rakar ofta kroppen för att bli så släta som möjligt och undvika friktion mot vattnet.

▪ Nya material utvecklas till tävlingssimmares dräkter för att minska friktionen.

Hitta tröghet

Ibland kastas man framåt när man åker i fordon som rör sig häftigt. Ibland bakåt, åt höger eller åt vänster. När då, mer exakt?

Steg 1

Titta på likheter och olikheter

Tänk er detta:

En person står i en buss som kör rakt fram.

En annan person står i en buss som svänger tvärt.

Använd er känsla:

▪ Vad tror ni händer?

▪ Varför tror ni det?

Steg 2

Prova ute på skolgården

▪ Vad händer med kroppen när ni kör en cykel eller sparkcykel rakt fram?

▪ Vad händer med kroppen när ni kör en cykel eller sparkcykel rakt fram och sedan svänger tvärt?

Steg 3

Tänk och organisera

▪ Vad har vi ändrat på?

▪ Vad hände när vi ändrade?

▪ Vilka mönster finns?

▪ Varför är det viktigt att kunna det här?

Steg 4

Hitta på en egen regel

Använd fantasin!

Steg 5

Jämför olika regler

▪ Kamratrespons: Vad är bra med regeln? Hur kan man göra regeln mer begriplig? Sammanfaller gruppernas regler, eller kompletterar eller motsäger de varandra? Hur kan ni utveckla er regel och vi utveckla vår? Hur blir de nya reglerna då?

▪ Gäller regeln jämt? Hur kan vi utmana regeln?

Steg 6

Vad säger fysikerna? 

Läraren går igenom begreppet tröghet.

Steg 7

För över regeln till ett nytt område

Elever som letar exempel på balans, stödyta och tyngdpunkt kan förslagsvis fördjupa sig i något av nedanstående och presentera det för klassen. 

I ridhuset:

▪ När en hästkapplöpning eller en hästhoppning börjar tar det en liten stund för hästen att komma upp i full hastighet. Det beror på hästens tröghet. Den häst som kan utveckla den största kraften under de första sekunderna och snabbt kommer i rörelse efter att ha stått still tar ledningen.

På gokartbanan:

▪ Av den som kör gokart krävs det stor ansträngning för att hålla sig still. Trögheten gör att kroppen kastas åt olika håll beroende på hur man kör gokarten. Man svänger, ökar farten, bromsar och krockar.

▪ När man trycker gasen i botten tar det en liten stund innan gokarten har kommit upp i full hastighet. Det beror på gokartens tröghet.

▪ När man trycker på bromsen tar det en liten stund innan gokarten står helt still. Det beror på gokartens tröghet.

▪ Om en gokart krockar så att den plötsligt stannar kan föraren på grund av sin tröghet fortsätta framåt. Säkerhetsbältet är till för att stoppa föraren innan hon eller han flyger ut ur gokarten och kommer till skada.

På släggkastarbanan:

▪ En slägga väger 7 kilo, och när kastaren får snurr på den krävs det mycket för att hålla emot i snöret. Släggkastaren följer med i snurrandet genom att röra sig bakåtlutad i små cirklar innan det är dags att släppa snöret och låta släggan flyga iväg. På grund av sin tröghet flyger släggan i den riktning som den hade just när släggkastaren släppte. Det krävdes hela tiden en kraft från kastaren för att hålla släggan i en cirkelbana. Utan den kraften fortsätter släggan i sin utstakade riktning.

I ishockeyrinken:

▪ En hockeyspelare som har tacklats omkull kan inte stanna utan kanar rätt in i sargen på grund av sin tröghet.

▪ Om två hockeyspelare kör in i varandra är det en fördel att vara den som väger mest

Hitta luftmotstånd

Vissa föremål faller snabbt ner från en höjd. Andra föremål faller långsammare. Vilka då, mer exakt?

Steg 1

Titta på likheter och olikheter 

Tänk er detta:

En person släpper ett slätt pappersark från en höjd.

En annan person släpper ett hopknölat pappersark från en höjd.

Använd er känsla:

▪ Vad tror ni händer?

▪ Varför tror ni det?

Steg 2

Prova från en hög klätterställning 

▪ Vad händer när ni klättrar högt upp och släpper ett slätt pappersark?

▪ Vad händer när ni klättrar högt upp och släpper ett hopknölat pappersark?

Steg 3

Tänk och organisera

▪ Vad har vi ändrat på?

▪ Vad hände när vi ändrade?

▪ Vilka mönster finns?

▪ Varför är det viktigt att kunna det här?

Steg 4

Hitta på en egen regel

Använd fantasin!

Steg 5

Jämför olika regler

▪ Kamratrespons: Vad är bra med regeln? Hur kan man göra regeln mer begriplig? Sammanfaller gruppernas regler, eller kompletterar eller motsäger de varandra? Hur kan ni utveckla er regel och vi utveckla vår? Hur blir de nya reglerna då?

▪ Gäller regeln jämt? Hur kan vi utmana regeln?

Steg 6

Vad säger fysikerna?

Läraren går igenom begreppen tyngdkraft och luftmotstånd.

Steg 7

För över regeln till ett nytt område

Elever som letar exempel på balans, stödyta och tyngdpunkt kan förslagsvis fördjupa sig i något av nedanstående och presentera det för klassen. 

På minigolfbanan:

▪ Golfbollar har små runda gropar i sig där det, vid hårda slag, uppstår luftvirvlar som minskar luftmotståndet.

▪ Vid lösa slag blir luftmotståndet på en golfboll lika stort som om bollen hade varit slät.

På cykelbanan:

▪ Genom att ha styret långt ner på tävlingscyklar kan luftmotståndet minskas. Om tävlingscyklister satt lika rakt som på en vanlig cykel skulle det gå långsammare.

▪ Cyklister som har bråttom har tätsittande cykeldräkter för att minska luftmotståndet.

I skidbacken:

▪ Genom att störtloppsåkare har krokiga stavar som följer kroppen undviker de det luftmotstånd som uppkommer när vanliga, raka stavar sticker fram.

▪ Störtloppsåkare har också tätsittande dräkt för att minimera luftmotståndet.

▪ I backhoppning utnyttjar åkarna luftmotståndet för att kunna sväva långt i luften. De har breda skidor som de håller i ett V. Det ger mer lyftkraft på kroppen, eftersom den inte skuggas av skidorna. Hopparens kropp tillsammans med skidorna blir en större vinge för luften att ta tag i. Skickliga hoppare kan skapa en bra vinkel mot luften, och förlänga hoppet ytterligare.

▪ Backhoppare har väl tilltagna dräkter så att det finns mycket för luften att ta tag i. Det förlänger också hoppet.

Hitta hävarmar

Ibland väger gungbrädan jämt när några personer sitter still på den. Ibland stannar ena sidan uppe och andra nere. När då, mer exakt?

Steg 1

Titta på likheter och olikheter

Tänk er detta: Ett barn gungar gungbräda med en vuxen som sitter lika långt ut på gungbrädan som barnet. Ett annat barn gungar gungbräda med en vuxen som sitter mycket närmare mitten på gungbrädan än barnet.

Använd er känsla:

▪ Vad tror ni händer?

▪ Varför tror ni det?

Steg 2

Prova på skolgården

▪ Vad händer när ni gungar gungbräda två personer på ena sidan och en på den andra, om alla sitter lika långt från mitten?

▪ Vad händer när ni gungar gungbräda två personer på ena sidan och en på den andra, om de som är två sitter mycket närmare mitten än den ensamma personen?

▪ Hur ska ni göra för att gungbrädan ska vara i jämvikt?

Steg 3

Tänk och organisera

▪ Vad har vi ändrat på?

▪ Vad hände när vi ändrade?

▪ Vilka mönster finns?

▪ Varför är det viktigt att kunna det här?

Steg 4

Hitta på en egen regel

Använd fantasin!

Steg 5

Jämför olika regler

• Kamratrespons: Vad är bra med regeln? Hur kan man göra regeln mer begriplig? Sammanfaller gruppernas regler, eller kompletterar eller motsäger de varandra? Hur kan ni utveckla er regel och vi utveckla vår? Hur blir de nya reglerna då?

• Gäller regeln jämt? Hur kan vi utmana regeln?

Steg 6

Vad säger fysikerna?

Läraren går igenom begreppet hävarm.

Steg 7

För över regeln till ett nytt område

Elever som letar exempel på balans, stödyta och tyngdpunkt kan förslagsvis fördjupa sig i något av nedanstående och presentera det för klassen. 

På fisketuren:

▪ Årorna i fiskebåten är hävstänger.

▪ Fiskespön och flottörer är också hävstänger.

På brännbollsplanen:

▪ Många delar av skelettet fungerar som hävstänger. Underarmen är en hävstång där vridningspunkten är armbågen. Musklerna i armen står för slagkraften. När man använder brännbollsträ (eller ett annat slagträ eller racket) träffar man bollen längre bort från armbågen. Då kan man skjuta iväg bollen med mycket större kraft.

På innebandyplanen:

▪ Precis som i slagträ- och racketsporter utnyttjar sporter med klubba att underarmen är en hävstång. Med en innebandyklubba (eller en ishockeyklubba, golfklubba, krocketklubba och så vidare) kan man skjuta iväg bollen (eller pucken) med stor kraft.

Vardaglig utrustning:

▪ I verktygslådan finns flera hävstänger. För att skruva loss en mutter behöver du en skiftnyckel. Om du har en stor skiftnyckel med en lång hävarm behövs mindre kraft. Tång, skruvnyckel, spett, skottkärra och kofot är också hävstänger.

▪ I köket används också många hävstänger, såsom saxen, burköppnaren, nötknäpparen och vitlökspressen.

Hitta balans

Ibland tappar man balansen när någon puttar på en. Ibland inte. När då, mer exakt?

Steg 1

Titta på likheter och olikheter

Tänk er detta:

En person står jämfota och blir puttad.

En annan person står bredbent och blir puttad.

En tredje person står på ett ben och blir puttad.

Använd er känsla:

▪ Vad tror ni händer?

▪ Varför tror ni det?

Steg 2

Prova utomhus

Rita en ring runt era fötter när ni står jämfota och när ni står bredbent. Rita med en krita på asfalten eller med en pinne i sanden, gruset eller snön.

▪ Vad händer när ni puttar lite på varandra jämfota?

▪ Vad händer när ni puttar lite på varandra bredbent?

▪ Vad händer när ni puttar lite på varandra när ni står på ett ben?

Steg 3

Tänk och organisera

▪ Vad har vi ändrat på?

▪ Vilka mönster kan vi upptäcka?

▪ Varför är det viktigt att kunna det här?

Steg 4

Hitta på en egen regel

Använd fantasin!

Steg 5

Jämför olika regler

▪ Kamratrespons: Vad är bra med regeln? Hur kan man göra regeln mer begriplig? Sammanfaller gruppernas regler, eller kompletterar eller motsäger de varandra? Hur kan ni utveckla er regel och vi utveckla vår? Hur blir de nya reglerna då?

▪ Gäller regeln jämt? Hur kan vi utmana regeln?

Steg 6

Vad säger fysikerna? 

Läraren går igenom begreppen balans, stödyta och tyngdpunkt. 

Se Lars Forsberg, universitetsadjunkt på Stockholms universitet, förklara tyngdpunkten med hjälp av ett knäckebröd.

https://www.youtube.com/watch?v=Fr0IeXr-PsE

Se Lars Forsberg, universitetsadjunkt på Stockholms universitet, förklara tyngdpunkten med hjälp av en människa.

https://www.youtube.com/watch?v=dWeVMjCP9Mk

Steg 7

För över regeln till ett nytt område

Elever som letar exempel på balans, stödyta och tyngdpunkt kan förslagsvis fördjupa sig i något av nedanstående och presentera det för klassen.

I gymnastikhallen:

▪ Gymnaster behöver utvecklad känsla för balans i många grenar. Till exempel fristående, ringar, barr, räck och bom.

På höjdhoppsbanan:

▪ Höjdhoppare som floppar hoppar extra högt eftersom de inte ens behöver få sin tyngdpunkt över ribban.

På basketplanen:

▪ För att inte tappa balansen håller basketspelare (och många andra idrottsutövare) kroppen så att de får en låg tyngdpunkt och en bred stödyta.

Introduktion

Film om som förklarar mekanik.

Begrepp
Mekanik, fysik, kraft, arbete, energi, effekt, hävstång, tyngdkraft, spännkraft, muskelkraft, vektor, potentiell energi, Newton, Polhem, Joule, Watt, acceleration, hastighet